Vad är ett testamente?

Lagen säger
Testamente är en handling i vilken en person, en s.k. testator bestämmer vad som ska ske med kvarlåtenskapen efter hans eller hennes död. Det kan innebära att arvsordningen i större eller i mindre utsträckning inte följs när testatorn avlider

Arvsrätt
Lagstiftningen för arv är så utformad att den tar hänsyn till familjebilden på ett sätt som passar de flesta gifta och deras gemensamma barn. I många fall är det därför onödigt att skriva testamente. Sambor däremot bör alltid skriva ett inbördes testamente.

Testamente
I ett testamente kan den som testamenterar förordna om hela eller delar av kvarlåtenskapen. Testamentet ska upprättas skriftligt och undertecknas av den som testamenterar och bevittnas av två personer. Vittnena ska känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte veta innehållet i testamentet.

Vittnen
Båda vittnena ska samtidigt vara närvarande när testator undertecknar handlingen. Den som är under 15 år kan inte bevittna ett testamente.

Nära släktingar - bl.a. föräldrar, barn eller deras makar, testators make eller syskon - kan inte vara vittnen. Inte heller den som får ett arv enligt testamentet eller den personens make eller nära släktingar.

Ändringar
Vill man ändra något i ett testamente kan man göra på olika sätt. Det enklaste och säkraste sättet är att förstöra testamentet och upprätta ett helt nytt testamente. Överstrykningar och ändringar i ett befintligt testamente kan leda till att testamentet blir ogiltigt.

Ett tillägg i testamentet måste ske i samma form som gäller för upprättande av testamente, dvs. skriftligt och med testamentsvittnen.
Testamentet bör formuleras enkelt men så tydligt och detaljerat som möjligt, så att tolkningstvister undviks.

Testamentsexekutor
Testator kan även i sitt testamente utse en testamentsexekutor att sköta boutredningen

Laglott
Möjligheten att testamentera bort kvarlåtenskapen inskränks av att bröstarvingar alltid har rätt att få sin laglott, dvs. hälften av den arvslott de skulle fått om det inte hade funnits ett testamente. Andra hälften av kvarlåtenskapen kan den som har bröstarvingar bestämma över i ett testamente.

Har en förälder testamenterat bort sina tillgångar till någon annan än sina barn, kan barnen begära jämkning av testamentet för att skydda sin laglott. Har en avliden förälder förordnat i sitt testamente att efterlevande make ska få all hans kvarlåtenskap med full äganderätt, är det också en laglottskränkning i förhållande både till särkullbarn och gemensamma barn.

Särkullbarn
Särkullbarn har rätt att få sin laglott genast och gemensamma barn har rätt till efterarv. Både särkullbarn och gemensamma barn kan begära jämkning av testamentet för att skydda sin laglott.
Laglottsjämkningen ska begäras inom sex månader efter det att barnet har fått delgivet testamentet. Givetvis kan barnen välja att avstå från jämning och acceptera förälderns önskan enligt testamentet.

Vilka bör upprätta testamente

• Personer som lever i samboförhållanden saknar det skydd som gifta har i form av efterlevande makes arvsrätt.
• Personer med barn födda i tidigare äktenskap eller utom äktenskapet
• Barnlösa makar som vill att den efterlevande maken ska ha rätt att skriva ett nytt testamente
• Makar som vill att gemensamma barn ska få ut sitt arv eller sin laglott redan när den första av makarna avlider.
• Makar som vill att särkullbarn inte ska ärva mer än laglotten förrän båda makarna har avlidit.
• Den som har speciella önskemål om fördelningen av kvarlåtenskapen, t.ex. att ett av barnen ska ha viss egendom eller mer än syskonen.
• När man vill att det någon får i arv ska vara testamentstagarens enskilda egendom.
• Den som vill att en släkting, god vän eller organisation skall ärva.
• Den som inte har legala arvingar och som vill att kvarlåtenskapen ska tillfalla annan än Allmänna arvsfonden

Kom till oss så hjälper vi Dig
att utforma Ditt testamente
på rätt sätt så att det
motsvarar Dina önskemål